Vitvinslandet Österrike och druvsorten Grüner Veltliner
Även om rött vin blir vanligare i Österrike kan man fortfarande beteckna landet som typiskt vitvinsland med en lång tradition. 22 vitvinsdruvor är tillåtna för produktion av Qualitätswein (kvalitetsvin), Prädikatswein (kvalitetsvin med särskild mognad och skördemetod) och Landwein (lantvin). De odlas på 30 500 hektar. 67 procent av den totala odlingsarealen på 46 500 hektar upptas av vitvinsdruvor och runt en tredjedel av rödvinsdruvor. Den stora stjärnan på Österrikes vitvinsscen är grüner veltliner. Den odlas på 14 423 hektar, dvs. ca 47 procent av hela vitvinsarealen. Långt därefter följer welschriesling (3 233 hektar), riesling (2 016 hektar), weißburgunder (1 916 hektar) och müller-thurgau (runt 1 780 hektar).
Efter att odlingsarealen för grüner veltliner och welschriesling ökat under många år blev 1999 en vändpunkt när man började se en nedåtgående trend. Fram till 2009 minskade odlingsarealen för grüner veltliner med hela 22 procent. 2015 tillskrevs druvsorten ett plus på 6,3 procent. Även andra sorter som sauvignon blanc, muskateller och chardonnay har ökat under senare år. Sett till fördelningen av vitvinsdruvor i de enskilda förbundsländerna ligger grüner veltliner i toppen i Burgenland, Niederösterreich och Wien. I Steiermark är det welschriesling i de övriga förbundsländerna är det riesling.
Grüner veltliner – Österrikes stjärndruva
Grüner veltliner, även kallad weißgipfler, är den mest populära vitvinsdruvan i Österrike och sett till odlingsarealen den mest utbredda i landet. Dess ursprung var länge okänt tills biologen Dr. Ferdinand Regner 1998 genomförde en DNA-analys och identifierade moderdruvan som traminer. År 2000 upptäcktes en mycket gammal vinstock med en okänd druvsort i St. Georgen och den uppkallades efter fyndplatsen. Efter en DNA-analys år 2007 stod det klart att man hittat den andra druvan som givit upphov till grüner veltliner.
Det är svårt att föreställa sig att Österrikes inhemska paraddruva knappt existerade i landet före andra världskriget. Det var först när vinpionjären Lenz Moser på 1950-talet uppfann högkultiveringen som grüner veltliner fick en enormt snabb spridning och snart var den dominerande druvsorten. Grüner veltliner är fruktbar och flexibel. Sett till jordmån och klimat är förutsättningarna för druvsorten optimala i Österrike. Den trivs lika bra i urberget i Wachau och Kremstal som i de tyngre lerjordarna i Weinviertel. Drömmatchningen är dock veltliner och lössjord. Den finns framför allt i Niederösterreich som har de största veltlinerodlingarna vid sidan av Burgenland. Löss består av kvartspartiklar som staplas på varandra i upp till 25 meter tjocka skikt. I dessa kalkhaltiga jordar växer de fylligaste, intensivaste och kryddigaste grüner veltliner.
Liksom riesling ger grüner veltliner tydligt uttryck för de individuella egenskaperna i den terroiren där druvorna växer. Läget och mikroklimatet påverkar smaken och karaktären hos veltlinervinerna och ger en imponerande variation. Här ryms alla kvalitetsnivåer från lätta, syrabetonade viner till mogna prädikatsviner. Aromerna förenar fruktiga toner av stenfrukt som äpple, päron och persika med grüner veltliner-druvans karakteristiska ”pepprighet”.
Wachau producerar vita viner i världsklass
Österrikes mest berömda vinregioner ligger vid floden Donau. En region som sticker ut lite extra är Wachau. Den smala Donaudalen mellan Melk och Krems är ett av Europas vackraste vinlandskap och vinodlingarna som kantar den norra stranden är några av de brantaste i Österrike. För att möjliggöra vinodling anlade vinodlarna de terrassodlingar som idag är en vanlig syn i Wachau. De bästa vingårdslägena här producerar några av världens bästa vita viner med många års lagringspotential. Vid sidan av riesling är den dominerande druvan i regionen framför allt grüner veltliner här utvecklar rika aromer och en fyllig karaktär som sällan hittas någon annanstans.
Vinodlingen i Wachau är till 91 procent vigd åt vitt vin, vilket har att göra med klimatförutsättningarna och jordmånen i den bara 1 350 hektar stora vinregionen. I gränslandet mellan det heta klimatet i Pannonien och det råa klimatet i Waldviertler har Donaudalen ett ständigt utbyte mellan varmare och kallare luftmassor. Donau levererar fukt och balanserar temperaturen. Allt detta är optimalt för vitvinsdruvor som får kraft från solen men kyls av under natten och därför har gott om tid att mogna och utveckla sina aromer. Efter istiden skapades den kvartshaltiga lössjord som skapar förutsättningar för fantastiska grüner veltliner. Under delvis bara 50 cm tjocka jordskikt i terrassodlingarna är det ursten som granit, gnejs, amfibolit, marmor och kvartsit som bidrar till de underbart komplexa vinerna.
Vinodlarna i Wachau är med rätta stolta över sin region och har alltid gått sin egen väg. I mitten av 1980-talet grundades producentföreningen ”Vinea Wachau” för att fastställa egna kvalitetsnivåer och riktlinjer. Intressant nog fick föreningen tillåtelse att använda de egna beteckningarna officiellt. Sedan dess kan man leta förgäves efter klassiska beteckningar för viner med olika alkoholhalt på vinmenyerna i Wachau. Lättviner upp till 11,5 % heter ”Steinfeder”, den klassiska kategorin (11,5 till 12,5 % alkohol) kallas ”Federspiel” och kraftfulla reserva betecknas som ”Smaragd”.
Österrikiska specialviner som många inte känner till
Vid sidan av de vanliga druvorna som grüner veltliner, riesling, weißburgunder och müller-thurgau omfattar den österrikiska vitvinspaletten flera spännande rariteter. Rote veltliner har till exempel blivit känd som stamdruva i veltliner-gruppen, men också som en naturlig korsningspartner till neuburger, rotgipfler och zierfandler. Det lönar sig att kasta en blick på dessa druvor som skapar nyanser i det utpräglade vitvinslandet.
Roter veltliner:
Utbredningen av roter veltliner begränsas till några få vinområden i Niederösterreich. Den förekommer framförallt i Wagram, Kamptal och Kremstal och mer sällan i Weinviertel och Wien. Anledningen till den begränsade utbredningen är framför allt att de vingårdslägen som passar för roter veltliner även passar utmärkt för grüner veltliner. Roter veltliner är dock en druva som förtjänar uppskattning. Den är mycket fruktbar och kan med ett begränsat skördeuttag ge både eleganta och extraktrika viner med finkryddiga aromer och en enorm utvecklingspotential.
Neuburger:
Denna druva är en korsning av roter veltliner och sylvaner i Wachau. Idag förekommer neuburger framförallt här, men även i Thermenregion och på Leithaberg. Odlingsarealen har dock minskat starkt av två orsaker: Trots att sorten ger relativt hög vinkvalitet kan den inte konkurrera med grüner veltliner i längden. Dessutom är den känslig för kortväxthet som får vinstockarna att till slut dö ut. Den vinodlare som lyckas komma till rätta med den känsliga druvsorten belönas dock med kraftiga, fylliga och milda viner som passar mycket bra för framställning av kvalitets- och prädikatsvin.
Rotgipfler:
Den här druvsorten från Thermenregion är släkt med grüner veltliner. Det är en korsning av traminer och roter veltliner. Den kan fortfarande påträffas i Thermenregion. Där finns de varma sydsluttningar och kalkhaltiga jordar som rotgipfler behöver för att växa. Karakteristiskt för vinerna är en hög extrakthalt, en behaglig syra och en bouquet. För det mesta blandas rotgipfler med druvsorten zinfandel (spätrot) till spätrot-rotgipfler.
Zierfandler (Spätrot):
Liksom rotgipfler har zierfandler sitt ursprung i Thermenregion och korsades fram av roter veltliner och en traminerliknande druvsort. Den odlas ensamt, kännetecknas av viner med stor mognad där druvorna ändå uppvisar en behaglig syra och fina, blommiga aromer. När det gäller produktionen av Trockenbeerenauslese uppstår en honungs- eller sherryliknande bouquet. Prädikatsviner har en hög lagringspotential.
De bästa platserna för att njuta av Österrikes vita viner
Den som vill njuta av autentiska, traditionella eller moderna österrikiska viner har många möjligheter. Särskilt intressant kan det vara med ett besök hos vinproducenten på vingården. Många österrikiska vinfamiljer har en förkärlek för modern arkitektur, vilket gör det spännande att besöka vingårdarna. Gäster är alltid välkomna på vingårdarna. Den som meddelar besöket i förväg får ofta en personlig rundtur med efterföljande vinprovning.
Österrikes vinodlare satsar på kvalitet och hållbarhet
Sedan 1987 har antalet vingårdar i Österrike minskat med 69 procent till dagens omkring 14 100. Det innebär att allt färre vinproducenter delar på den totala odlingsarealen och att var och en brukar mer mark. Omvandlingen från små vingårdar till storföretag betyder dock inte att man i Österrike givit avkall på traditioner. De är visserligen större, men merparten av vingårdarna i Österrike är fortfarande familjeföretag, ofta i andra eller tredje generationen. Föräldrar arbetar inte sällan tillsammans med den yngre generationen på vingården. De har erfarenheten medan de välutbildade unga bidrar med ny inspiration och friska fläktar. På det här sättet förenas tradition och modernitet med ett ökande hållbarhetstänkande. Arbetsmetoder från den biodynamiska vinodlingen blir allt vanligare, inte minst på de bästa vingårdarna. Man tar fasta på det ursprungliga hantverket och kombinerar det med moderna ekologiska erfarenheter. En medveten resurshantering, ett utpräglat kvalitetstänkande och en perfekt vinframställning gör de österrikiska vinodlarna till förstaklassens vinproducenter.