Inom landbruk och vinodling betecknar begreppet ”jord” jordytans översta skikt. Den bildas när den underliggande berggrunden vittrar sönder och/eller när sediment avlagras. Jordtypen varierar beroende på vilken typ av organiskt material (nedbrutna växt- och djurrester) den är uppbyggd av. Jorden är i ständig utveckling: Klimat, vegetation, läge, tid och sammansättning gör gränsen mellan jordytan och den underliggande berggrunden flytande.
Strukturen och jordens mineraliska sammansättning har direkt inverkan på druvkvaliteten. Exakt hur den här effekten påverkar ett vins karaktär och smak har än så länge inte utforskats fullständigt. Den traditionella tumregeln säger att magrare jordar ger viner av högre kvalitet eftersom de tvingar vinstockarna att skicka sina rötter djupare ner i marken för att hitta näring. Bördigare åkerjordar med ett tjockare humusskikt ger istället upphov till enkla dussinviner. Riktiga topplägen har dock sällan en homogen jordstruktur. Oftast har består även små odlingsytor av olika jordtyper med varierande sammansättning. Naturligtvis påverkar även klimatet jordens kvalitet. När allt kommer omkring passar en del jordar bättre för vinodling än andra.
Översikt över viktiga jordtyper inom vinodlingen
Magmatiska bergarter: Vulkanit, granit
När magma eller lava svalnar och stelnar djupt ner i jordskorpan eller på markytan bildas magmatiska bergarter.
Vulkanit
Vulkaniska jordar består av stelnad, förvittrad lava. De är magra, oftast finkorniga, genomsläppliga, håller kvar vatten och värme samt reflekterar tillbaka det sistnämnda. De vulkaniska jordarnas relativt höga järnhalt ger dem de karakteristiska svarta eller röda tonerna. Vinerna från jordar av det här slaget kännetecknas av rostiga och askiga toner.
Exempel/appellationer: Sicilien, Kanarieöarna, Burgenland (basalt)
Granit
Magma som gradvis svalnar under jordytan och blandas med kvarts stelnar till granit. Stenarten ingår i många olika typer av jordar och i flera olika strukturer. Dess relativt höga ph-värde leder oftast till en utpräglad syra. Granit är ett poröst material som låter vinstockarnas rötter gräva sig djupt ner i marken. Därmed framträder en mångfacetterad och subtil aromstruktur som fortsätter att utvecklas under många år i de bästa vinerna.
Exempel/appellationer: Hessische Bergstraße, norra Rhône, Rías Baixas (Galicien)
Metamorfa bergarter
Under årmiljonerna kan tektoniskt tryck och hetta göra att en bergart omvandlas till en annan. På så vis uppstår metamorfosa bergarter.
Lerskiffer
Den mest genomsläppliga metamorfosa bergarten är lerskiffer, som bildades för 350 till 400 miljoner år sedan. På grund av trycket från kontinentalplattornas rörelser stelnade finkornigt lerslam till den här skiktade bergarten. Det finns svartblå och mörkgrå lerskiffer. Ibland förekommer även gula eller grönaktiga, röda eller violetta nyanser. Skiffer kan lätt klyvas till plattor, men det är en relativt vittringsbeständig bergart. Dess värmelagrande och samtidigt reflekterande egenskaper gynnar druvornas mognadsprocess.
Mest kända vinregionen: Mosel-Saar-Ruwer
Glimmerskiffer
Den hårdare glimmerskiffern har en tätare och ojämnare skiktstruktur än lerskiffer. Som jordmån på vinfältet fungerar den som en utmärkt värmelagrare. Samtidigt gör den kristallina strukturen det möjligt för rötterna att gräva sig djupt ner, vilket resulterar i kraftfulla viner av hög kvalitet med en fyllig mineralitet.
Mest kända vinregionen: Dourotal, Ribeira Sacra
Gneis
Gneis är en av jordskiktets äldsta bergarter. Genom det höga trycket och hettan som uppstår när kontinentalplattorna förskjuts, kan vulkanit, granit och glimmerskiffer omvandlas till gneis. I den här hårda och karga jordmånen frodas diverse utsökta viner.
Exempel/appellationer: Wachau, Kamptal, Languedoc-Roussillon
Sedimentära bergarter
Sedimentära bergarter består av komprimerade klippblock och/eller organiskt material som blir kvar när ett vattendrag till exempel torkar ut eller sjunker undan.
Kalksten
Kalksten och den ännu finkornigare kritstenen består av härdat slam, havsavlagringar och fossila kvarlevor efter vattenlevande organismer. De här jordarna är genomsläppliga, kan tack vare sin uppsugningsförmåga hålla kvar fukt länge och håller jordtemperaturen på en låg nivå även under mycket varma år. Några av världens mest berömda viner stammar från vinodlingar med kalk- eller kritjord. De utmärker sig genom sin långa lagringskapacitet och en livlig, rättfram syra.
Exempel/appellationer: Bourgogne, Champagne, Jerez, Franken
Sandsten
Sandstensjordar består övervägande – men inte uteslutande – av små kvartspartiklar som hålls samman av vatten, vind och is samt stelnar till klippblock om de utsätts för tryck. Den sedimentära bergarten förekommer nära havskuster, i grunt vatten och vid vattendrag (framför allt i mynningsområdet). Den näringsfattiga och torra, men väl genomluftade, jordmånen främjar rotbildningen. Att den snabbt blir uppvärmd gynnar druvmognaden.
Exempel/appellationer: Chianti, Coonawarra (Australien), Pfalz
Flinta
En av de viktigaste beståndsdelarna i flinta är kiselgel/kiselsyra, det vill säga upplösta skelettrester efter före detta mikroorganismer. Med tiden härdar kiselgelen till opal som i sin tur härdas till mikrokristallin kvarts. Eftersom flintajord lagrar och reflekterar värme mycket bra, bidrar den till att druvor mognar även i områden där det hade varit för kallt för vinodling med andra jordförhållanden. Viner som stammar från den här jordmånen utmärker sig ofta genom sin kraftfulla mineraliska karaktär.
Kända appellationer: Chablis, Sancerre, Pouilly Fumé, Vernaccia di San Gimignano
Jordstrukturer
Det är inte alltid som huvudbeståndsdelen i en jord står för den mest karakteristiska egenskapen. Framför allt blandjordar av magmatisk, metamorf och/eller sedimentära bergarter definieras istället genom sin struktur och sammansättning.
Kisel
Kiseljord består av ansamlingar av upp till knytnävsstora stenar som rundslipats av vatten, vind och väder. Den värms upp under dagen och reflekterar den lagrade värmen till vinstockarna under natten. Detta gör det möjligt att producera storartade, kraftfulla viner även i områden där det egentligen är för kallt.
Exempel/appellationer: Bordeaux, Rhône (framför allt Châteauneuf-du-Pape), Lombardiet
Lera
Lerjordar består av grovkornig sandsten. Materialet drar sig samman eller utvidgar sig beroende på väderförhållanden och fuktighetsnivå. Dessutom är jordmånen dåligt genomluftad och regnvatten leds vidare långsamt. På grund av det stagnerande vattnet tar det lång tid för jorden att värmas upp. En fördel med att odla i lerjord är å andra sidan den potentiellt höga halten av mineralämnen. Viner som stammar från lerjord kan ge ett fylligt och kryddigt intryck.
Exempel/appellationer: Pomerol, Rheingau
Sand
”Sand” är den generiska termen för all sten som pulveriserats till 0,063 till 2 millimeter stora partiklar. I områden med fuktigt klimat bildar den tack vare sin genomsläpplighet brukbara vinfält, men i mycket torra regioner innebär den problem för vinodlingen. Sandjordar ger i huvudsak upphov till sammetslena, eleganta och syrafattiga viner. Ett stort plus med den här jordstrukturen är motståndskraften mot parasiter som vinlusen.
Kända regioner: Piemonte (Barolo), Pfalz, Department Landes (Vin de Sable)
Löss
Lössjorden har med sina 0,002 till 0,063 millimeter stora partiklar en finare struktur än sandjorden. De övervägande ler- och kvartsdammhaltiga lössavlagringarna förekommer ofta på branta sluttningar. Det porösa, genomsläppliga materialet värms upp snabbt och gör det möjligt för vinstockarnas rötter att växa snabbt. Lössjord har uppkommit genom att glaciärer från istiden skrapat upp grus och den förekommer i vinregioner över hela världen.
Exempel: Överallt, bland annat Nordamerika (framför allt Washington), Ungern, Ostasien, Österrike, Tyskland (framför allt Hessen och Rheinhessen)
Alluvium
Alluvium (som är det latinska ordet för ”översvämning”) består av olika jordmåner, däribland lera, löss, sand och kisel. Det porösa sedimentet samlas under tidens lopp längs med vattendrag och förekommer i ett stort antal vinregioner runtom i världen. Alluvialjord kännetecknas av en hög andel organiskt material och resulterar i kraftfulla, mineralbetonade vita och röda viner.
Exempel: Napa Valley, Wallis, Rheinhessen
