Mytomspunna Bourgogne

Få vinområden i världen är lika starkt förknippade med förväntningar och fördomar som Borgougne. Och ingen annan stans är gränsen mellan storhet och banalitet så hårfin. Än idag märks effekterna av lagsystemet som kejsar Napoleon införde på sin tid. Codé Napoleon gav alla arvingar samma rättigheter och det ledde till en hög grad av parallellodling. Uppdelningen och mångfalden av jordformationer har gjort Bourgogne svår att överblicka. Det är en anspråksfull uppgift att navigera bland uppsjön av viner, men när man väl hittat rätt öppnar sig en ny och fantastisk värld av enastående pinot noir och chardonnay. Viner som tack vare regionens speciella jordmåner och klimat har helt unika kvaliteter och stilar.

Publicerad den 01. mars 2022

Vinet, kyrkan och kungarna

En tillbakablick genom historien bekräftar att Bourgogne visserligen inte hör till de äldsta vinområdena i Frankrike, men att regionen i hög grad bidrog till kvalitetsutvecklingen inom vinodlingen. I synnerhet klostren spelade en viktig roll. År 587 fick klostret St. Benignus i Dijon de första vinbergen i gåva och år 630 kom turen till klostret Bèze vid Gevrey. Några hundra år senare, år 910, grundades benediktinerklostret Cluny med omfattande vinegendomar. Dessa kloster och andra med dem var Europas viktigaste kultur- och maktcentra. Med tiden utvidgade de vinegendomarna ända till Rheingau, instiftade kvalitetsstandarder och agerade förebilder för kloster i hela Europa. Klostren anlade många av de vinodlingar som vi idag räknar till de främsta i Europa.

Vid sidan av kyrkan hade adeln ett stort inflytande på vinutvecklingen i Bourgogne och kung Karl den store älskade vinerna från regionen. Det vittnar den än idag berömda vinodlingen Corton-Charlemagne om. År 1395 förbjöds den blå gamaydruvan av Filip den Djärve, dåvarande hertig av Burgund. I stället tvingades vinbönderna att odla den smakmässigt överlägsna pinot noir. Bourgognedruvorna, som sedan 1500-talet även inkluderar chardonnay, bredde däremot ut sig över hela Frankerriket. Slutligen grundade kungens kansler sjukhuset Hôtel-Dieu i Beaune år 1443. Verksamheten finansierades genom omfattande vinodlingar och än idag anordnar man världens kändaste vinauktion som är ett årligt mått på kvaliteten och priserna i Bourgogne.

Berömda platser och berömd terroir

När vi tänker på Bourgogne tänker vi osvikligen på terroir. Terroir betyder att jorden, mikroklimatet och vinodlarens stil lyser igenom i vinet och ger det ett oefterhärmligt uttryck. Just terroiren och framförallt jorden är en huvudförklaring till framgången för vinerna från Bourgogne. I det svalare området i nordväst på gränsen till Champagne ligger Chablis där jorden främst består av en kombination av krita och kalk. Hjärtat i Bourgogne, Côte d’Or, har jordar rika på kalklera eller kalkmärgel, medan de sydligare områdena Châlonnais och Mâconnais främst kännetecknas av sandhaltiga lerjordar. Södra Côte d’Or och områdena Châlon och Mâcon är som förutbestämda för chardonnayodling. Till skillnad från den svårodlade druvsorten pinot noir är chardonnay en lättodlad och anspråkslös druva som återfinns över hela världen. Men det betyder inte att vinerna alltid håller samma kvalitet.

Chardonnayviner kan vara intetsägande och endimensionella, eller helt fantastiska. De senare kan man bara framställa på platser med rätt förutsättningar och här sticker Bourgogne ut i mängden. Chardonnayvinerna från regionen är i bästa fall mångfacetterade, komplexa och mycket lagringsdugliga med ett fantastiskt djup och en unik karaktär. De mest berömda orterna för högkvalitativa chardonnayviner är längs ned i Côte d’Or, även kallat Côte de Beaune, samt i Meursault, Puligny-Montrachet, Chassagne-Montrachet och Corton-Charlemagne. Corton är en av två grand cru-vingårdar i området. Den var en gåva från Karl den store till klostret i Saulieu år 775 med motkravet att man varje år skulle producera en viss mängd vin för kungens räkning. Kungens vinberg Clos du Roi finns kvar än idag väl skyddat bakom en mur. Medan Corton har relativt magra vulkanjordar kännetecknas områdets andra grand cru-odling i det Montrachet av kala berg och magra, hårda kalkstensjordar. Här har man dessutom ett optimalt söderläge som gör att druvorna kan mogna fullt ut även under krävande år.

Appellationerna Côte Chalonnaise och Mâconnais har med tiden utvecklats till två insidertips vars kvaliteter övertygat även vinkännare som chardonnayspecialisten Anne-Claude Leflaive. En annan känd vinprofil som sedan flera decennier driver en vingård i Côte Chalonnaise är Aubert de Villaine, delägare i världens mest prestigefyllda vinhus Domaine de la Romanée-Conti. Här framställer han bourgogneviner av utsökt kvalitet till mycket rimliga priser.