Banfi

Inledningen på familjen Marianis historia påminner om en maffiahistoria från 80-talet. Familjen utvandrade från Italien till New York på 1800-talet. Deras ekonomiska och sociala uppgång lät inte vänta på sig. På 1950-talet tog bröderna John och Harry Mariani över föräldrarnas företag, som utvecklats till östkustens största vinimportör. Trots, eller snarare på grund av, företagets framgångar kände de båda bröderna en längtan tillbaka till rötterna. Till vinernas rötter – och till sina egna, italienska rötter. 1978 grundade de Castello Banfi i Toscana. Tack vare sin ”dolce vita-attityd” och den pionjäranda som präglade deras italiensk-amerikanska familjehistoria, var bröderna fast beslutna att det inte räckte med en småskalig vingård. Aldrig stå och stampa på samma fläck! Det hade kunnat vara deras motto. Inom bara ett år hade man förvärvat ytterligare ett vinhus i Piemonte. Odlingsarealen växte konstant, och teknologiskt sett hade bröderna Mariani ständigt fingret på tidens puls. Idag är det James och Cristina Mariani som driver Castello Banfi, och deras viner kan köpas över hela världen. Om framgångarna beror på den amerikanska strävan efter lycka eller den italienska passionen för vinodling låter vi vara osagt. Det viktiga är att de aldrig står och stampar på samma fläck.

Med rötterna djupt rotade i Toscana
Vinmakarna är världsmedborgare. Men deras viner är äkta lokalkändisar. Och dessutom tre gånger om. Castello Banfi producerar nämligen viner i Toscanas tre viktigaste underregioner: Chianti Classico, Montalcino – där Brunello har sitt ursprung – och Bolgheri, Italiens äldsta trendregion. Dessutom framställer man ortstypiska piemonteviner på druvorna dolcetto och barbera. Utöver detta är husets mousserande viner väl värda att nämnas. Det internationellt konkurrenskraftiga Metodo Classico framställs genom traditionell flaskjäsning. Med hjälp av charmatmetoden skapar man även överraskande komplexa mousserande viner av sauvignon blanc.

Castello Banfis verkliga hemmaplan är Toscana. Vinhuset ligger i Montalcino, där också de viktigaste vinerna framställs. Jorden består framför allt av lera med en hög kalciumhalt. Toscanas varma och torra somrar gör det möjligt att låta druvorna mogna fullt ut utan risk för röta. Odlingsvillkoren är idealiska för Montalcino-druvan sangiovese. Chianti definierades och begränsades – som första italienska region – som ett sammanhängande odlingsområde år 1716. De odlingsmetoder som används är dock moderna. I samarbete med Italiens ledande universitet forskar Castello Banfi ständigt på nya sangiovese-kloner. Syftet är att försöka locka fram det bästa ur Toscanas unika jordar. Man utnyttjar toppmodern forskning för att vidareutveckla de traditionella metoderna. Aldrig stå och stampa på samma fläck.

Brunello di Montalcino är ett av vinhusets flaggskepp. Vinet präglas av körsbär och plommon med läderartade tanniner. En örtig friskhet gör vinet tätt och koncentrerat utan att det upplevs som fett. Precis som alla andra stora Brunello-viner har Riserva Poggio alle Murra lång lagringspotential. Rosso di Montalcino brukas kallas Brunellos lillebror. Vinet framställs av samma druva, men är inte lika egensinnigt och når drickmognad tidigare. Ett vin som inte kräver en kraftfull måltid utan även kan serveras som en aperitif på terrassen.

Längre norrut i Chianti ligger Chianti Classico. Chianti Classico är en egen underregion med stränga kvalitetsföreskrifter. Hos Castello Banfi spelar sangiovese första fiolen även här. Cabernet sauvignon tillsätts som en sista fin slutton. Skillnaden jämfört med Brunello är liten, men märkbar. Frukten tar mer plats, örttonen är mer utpräglad och de läderartade tanninerna håller sig i bakgrunden.

Med arv kommer ansvar
James och Harry förstod Castello Banfis roll som ambassadör för hemtrakten. Även dagens företagsledning satsar stort på att bevara regionens arv. För att inte hamna på efterkälken måste man hela tiden sträva efter att bli bättre. Castello Banfi initierade en studie som analyserade flaskviktens inverkan på miljön. Resultaten var skrämmande. Därför beslutade Castello Banfi att – med undantag för toppsegmentet – i fortsättningen endast använda flaskor av lättviktsglas.

Dessutom strävar man efter att hålla svavelhalten så låg som möjligt. Det är en tunn linje att balansera på. Om man tillsätter ett par milligram för lite förvandlas ett fylligt rödvin till brun vinäger. Förutom att hämma elaka mikroorganismer och motverka oxidation, binder svavel också hett eftertraktade aromämnen. Castello Banfi försöker delvis ersätta svavlet med fysikaliska processer. Man använder sig då av ädelgaser som skyddar vinet utan att ge upphov till en kemisk förening. Därmed förvanskas vinets ursprung så lite som möjligt, samtidigt som dess klarhet och lagringspotential bevaras.

Castello Banfi – en av vinvärldens gunstlingar
1978 satte bröderna James och Harry upp som mål att producera italiensk bästa rödviner. Om man ska tro världens mest inflytelserika vinkritiker har de också lyckats med detta. De senaste åren har i princip alla vinguider haft med viner från Castello Banfi i sina topplistor. Till och med de enklaste vinerna från Montalcino brukar finnas med bland 90-poängsvinerna. Värt att nämna är att självaste James Suckling har belönat Castello Banfi Rosso di Montalcino med 90 poäng. Brunello Riserva och Chianti Classico Riserva ingår allt som oftast bland Italiens mest hyllade viner. Robert Parker gav nyligen Brunello Poggio alle Mura 2012 betyget 94 poäng. Men även husets supertoscanare, viner från de tidigare mindre kända och oklassificerade kustnära odlingslägena, står högt i kurs hos kritikerna. Hugh Johnson anser till och med att de här rödvinerna på internationella druvsorter är Castello Banfis bästa. Även om Castello Banfi blivit känt tack vare sina röda viner, ska man inte underskatta de vita vinerna. 2018 belönades Banfi La Pettegola med 93 poäng och guldmedalj vid Los Angeles Wine Competition.