Finns det en typisk cabernet sauvignon-smak?
Här dominerar en kraftfull arom av mörka frukter, svarta vinbär, björnbär och plommon. Även andra frukter, som mullbär, björnbär, svarta körsbär och plommon, kan anas. Dessutom är toner av pepparmynta och eukalyptus mycket karakteristiska, och i en del viner kan man även märka cederträ, tobak och choklad. Cabernet sauvignon-viner har i regel kraftfulla tanniner som ger en utmärkt lagringspotential. Idag odlas cabernet sauvignon i så gott som alla vinområden. Ett undantag är de nordligare vinområdena, där druvorna inte kan mogna fullt ut. Trots att forskare inte med säkerhet kan säga var druvsorten har sitt ursprung, råder det ingen tvekan om att cabernet sauvignon inledde sitt segertåg i Bordeaux på 1800-talet. På 1990-talet kom forskare fram till att cabernet sauvignon är en korsning mellan cabernet franc och sauvignon blanc, och förmodligen genomfördes korsningen för första gången i Bordeaux. Än idag är detta den viktigaste druvan i Bordeaux, där den ofta pressas för att användas i cuvéer, medan rensortiga viner sällan förekommer.
Cabernet sauvignon är pricken över i:et i cuvéer – oavsett om den kombineras med merlot, syrah eller petit verdot.
Det är inte bara i Bordeaux som cabernet sauvignon används i cuvéer. I en cuvée där druvan blandas med merlot bidrar cabernet sauvignon med rundhet, fyllighet och arom. Merlotdruvans frukt dämpar tanninerna och cabernetdruvans ibland bittra smak samtidigt som den tillför en lätt sötma. Även i kombination med syrah är cabernet sauvignon pricket över i:et. Aromerna av svarta bär förstärks ytterligare och vinet blir fruktigare. Detta ger djupröda viner med mycket stor kropp som lämpar sig utmärkt för fatlagring och därefter även kan lagras länge på flaska. Vidare är cuvéer på cabernet och petit verdot mycket omtyckta och vanligt förekommande i både Bordeaux i Frankrike och i Sydafrika. Den mörkröda petit verdot-druvan bidrar här med ännu mer färg. I Sydafrika balanserar petit verdot de kraftfulla aromerna hos cabernet sauvignon-druvan, som når optimal mognad under den sydafrikanska solen. Resultatet är välstrukturerade viner med en fruktbetonad smak, balanserade tanniner och en kraftigt röd färg, som passar utmärkt till grillat kött eller vilträtter.
Cabernet sauvignon från Frankrike eller Israel? Den här druvan är en världsmedborgare
Cabernet sauvignon odlas i så gott som samtliga vinområden runtom i världen och behåller sin unika karaktär oavsett odlingsklimat och jordmån. Ändå finns det vissa skillnader mellan de viner som odlas i mycket varma och soliga vinområden och de viner som framställs i svalare regioner. På sydligare breddgrader ger druvan i regel större skördar än längre norrut. Även smaken skiljer sig åt genom att vinerna är tätare, fruktigare eller ”marmeladiga”.
Cabernet sauvignon: Ett rött vin med en mörksvart själ
Ett rött vin av druvan cabernet sauvignon är mångfacetterat med en unik charm. Samtidigt behåller det alltid sin svarta själ: den omisskännliga aromen av svarta vinbär. Svarta körsbär och blå plommon samt björnbär avrundar ett cabernet sauvignon-vin. Beroende på lagringsmetod och odlingsområde utvecklas även aromer av cederträ, mörk choklad, svartpeppar, grafit och tobak. Cabernet sauvignon är en druva som mognar sent. Om druvorna på grund av frostrisk inte kan mogna fullt ut på vinstocken, byts trätonerna ut mot nyanser av färsk sparris, nyklippt gräs och paprika.
En förkärlek för cabernet sauvignon
Cabernet sauvignon har odlats i Frankrike, framför allt i Bordeaux, sedan åtminstone 1635. Druvan föredrar ett jämnt klimat på varma fält utan stora variationer. Cabernet sauvignon uppskattar svala havsvindar och näringsrik, väldränerad jord. Däremot klarar den inte att stå i vatten. Regioner i Chile, Australien, Sydafrika, Nya Zeeland, Argentina och Kalifornien erbjuder perfekta förutsättningar. Där framställs ofta cuvéer med syrah (även kallad shiraz) eller merlot. Rensortiga röda viner av cabernet sauvignon med en kraftig och kryddig karaktär förekommer ibland i Spanien och är vanliga i Frankrike. Vinets mättade mörkröda färg kommer sig av att druvan innehåller många kärnor och mycket tanniner samt att de tjocka skalen färgar av sig. Garvsyrorna ger en lång lagringspotential, och under lagringstiden förvandlas det unga cabernet sauvignon-vinet från Europa till det fylliga rödvin som är så populärt.
Ett vin att njuta av – ungt eller lagrat
Ett cabernet sauvignon-vin från den nya världen, dvs. Argentina, Chile och Nya Zeeland, är drickmoget redan när det säljs. Liksom många andra röda viner bör det luftas innan det serveras vid den temperatur som anges på etiketten. Unga rödviner av cabernet sauvignon passar utmärkt till matiga tilltugg som plockmat (kyckling- eller mozzarellasticks) samt smakrika ostar och tapas. Medelhavsrätter med timjan, rosmarin och oregano samt variationer med paprika serveras gärna till unga cabernet sauvignon-viner.
En lagrad cabernet sauvignon kompletterar aromerna från stekta och grillade rätter perfekt. Allt rött kött, inklusive exotiska varianter som bison och struts, utvecklar sina fylliga aromer tillsammans med det här rödvinet. Intensiva ostsorter samt svamp, i synnerhet tryffel, och matiga vegetariska rätter som ratatouille är utmärkta följeslagare till en cabernet sauvignon. Detsamma gäller grillade grönsaker, exempelvis aubergine, paprika, peperoni och tomat.
Cabernet Sauvignon, visste du att…
- Cabernet Sauvignon är resultatet av druvorna Cabernet Franc och Sauvignon Blanc.
- Cabernet Sauvignon är den mest planterade vindruvan i världen, tillsammans med Merlot.
- Cabernet Sauvignon och Merlot är sammanflätade delvis på grund av den berömda Bordeaux-blandningen.