Din guide till nyårsbubblet!

Bubblorna i en champagne, cava och prosecco ger alltid en sprudlande och uppiggande start på det nya året! Att skåla in det nya året med en nyöppnad flaska bubbel, det kanske känns som en solklar tradition idag. Men har det alltid varit så?

Publicerad den 01. mars 2022

Varför dricker vi champagne på nyår?

Inte ens det ”nya året” är en särskilt gammal tradition – den gregorianska kalendern började användas här först 1753, och inte ens då firade man nyåret utan det var vintersolståndet som var vinterns höjdpunkt. Det var först vid 1900-talets industrialisering som städerna började fira nyår på det sättet vi känner till det idag. Visste du till exempel att det klassiska nyårsfirandet på Skansen har skett ända sedan 1893? Kyrkornas nyårsklockor börjades höra på radioapparaterna i takt med att allt fler fick radio hemma, men traditionen av att skåla i champagne kom först efter andra världskriget.

Fyrverkerier, nyårslöften och champagne

Att champagne blev vanligt även hos medelklassen är tack vare efterkrigstidens ekonomiska boom. Med bättre ekonomi hade även en vanlig medborgare råd att köpa champagne till speciella högtider. Och så var alltså historien om hur Champagne, som sedan 1700-talet var en delikatess för överklassen, under 50-talet blev en viktig del i att fira in det nya året. Fest och bubbel, alltså!

Måste det vara just champagne på nyår?

Dom Pérignon och Cristal känns som riktiga nyårsfavoriter, men måste det vara just de bubbelsorterna vi njuter av vid tolvslaget? Såklart det inte behöver vara det! Förutom champagne finns det andra mousserande viner från just Frankrike, som framställs på samma sätt: Crémant, Loire, Alsace och Bourgogne är några av de vanligaste distrikten. Och förutom dessa finns ju också storfavoriterna Cava och Prosecco.

Guide till att hitta det perfekta mousserande vinet till nyår

Lär dig tolka texten på flaskorna! Visste du till exempel att ett mousserande vin som är markerat med extra dry inte är torrare än en brut? Det kan vara lite förvirrande med hur torrt eller sött ett bubbel egentligen är. Allt mousserande vin som produceras inom EU måste dock ha information om dess sötma på etiketten. Här är en lista på de vanligaste namnen på de olika sockerhalterna, ju högre sockerhalt desto sötare är vinet!

Brut nature <3g socker/liter
Extra brut torrt, 0-6g socker/liter
Brut max 12g socker/liter
Extra dry 12-20g socker/liter
Sec 12-20g socker/liter
Demi-sec 33-50g socker/liter
Doux >50g socker/liter

Lagra bubbel?

Att på nyår ta fram en flaska mousserande som lagrats i flera år kan kännas både extra lyxigt och smakfullt, men det betyder inte att allt bubbel vinner på att lagras. De flesta så kallade standard champagnerna tåls att lagras i flera år. Vissa champagner, så som årgångschampagner och olika former av prestigechampagner, kan lagras i flera årtionden i en bra vinkällare.

Cava och prosecco tjänar ingenting på att lagras. Bara att avnjutas som dom är direkt, alltså!

Cava – spanskt bubbel

Precis som för champagne så klassas Cava efter hur mycket socker som tillsätts.

Brut nature är helt torrt utan tillsatt socker
Dolç har över 50 gram socker och passar bäst till desserter

Prosecco – bubbel från norra Italien

Prosecco kommer i två olika stilar när det gäller bubblor:

Frizzante med bubblor i mindre, lätt pärlande stil. Finns som både vitt och rosé
Spumante bubblor som är mer lika champagne och cava

Sedan kategoriseras även Prosecco, precis som cava och champagne, efter hur hög sockerhalten är:

Brut alltid torr, en ovanlig stil med en restsockerhalt på 0-12g/liter
Extra dry den traditionella stilen av Prosecco med 12-17g/liter
Dry den vanligaste typen, fruktig smak och sockerhalt på mellan 16-32g socker/liter